måndag 21 februari 2011

Hur va de nu igen...

Ibland slås jag av hur olika vi tolkar vår omvärld och vad det får för konsekvenser. Vad är det vi hör, vad är det vi ser och hur tolkar vi det?! Vad är det våra medmänniskor säger och uttrycker, och hur påverkar vi det vi tar in med våra värderingar.

Jag får erkänna att jag är lite av en kommunikationsnörd. Jag gillar all form av kommunikation, och jag tycker det är intressant. Jag har tillika ett stort intresse för den mänskliga naturen och hur vi umgås med varann. Sociologi.. kommunikation.. Mm.. en stor del av mitt intresse och min "nördighet" inom detta område bottnar väl i de studier som jag la ner min själ i, i början av 2000-talet.

Så svårt något så enkelt kan vara. Att tolka vad en människa uttrycker.. Med sitt språk, sin mimik, sitt kroppsspråk.. attityd. Så ofta det blir motsägelsefullt, och så ofta vi inte tar oss tiden att läsa in vad en människa egentligen uttrycker. Och hur svårt det är att frigöra sig från våra egna värderingar.

Jag funderar ofta på hur omgivningen tolkar mina signaler. Särskilt eftersom jag är en aningen omständlig människa som gärna uttrycker mig i krångliga metaforer och egna liknelser. Att jag dessutom har en märklig form av humor och en mycket cynisk/ironisk bild av mig själv gör inte saken enklare.

Jag är en aktiv Facebookare. Och jag slås ofta av tanken att många av mina kontakter där där, som jag mest är ytligt bekant med, måste nog tro att jag sitter fastnålad vid min dator. Det är inte riktigt hela sanningen.. Okej, jag är kanske en av dina mest aktiva statusuppdaterare, men ungefär sisådär 95% av mina statusuppdateringar görs via mobilen. Och för att avslöja en pinsam hemlighet, en stor del av mina statusuppdateringar görs på toaletten!! En stund för mig själv.. och jag uppdaterar lite ;-) Väntan i olika former är bra tillfällen att uppdatera.. under tiden jag lagar mat.. det tar så lite tid att knappa lite på mobilen. Och så får jag dessutom lite uppdateringar om vad mina vänner gör. Men ja inser ju att det innebär en liten risk.. Mina kontakter där kan ju faktiskt tro att ja inget annat gör än sitter vid min dator, och det vore en aningen orättvis bild..

Jag har en osynlig sjukdom dessutom, och jag jobbar ganska hårt med att inte elda för mycket för den, att ge den för mycket energi. Jag är medveten om att det är svårt att förstå en såpass märklig och underlig åkomma som fibromyalgi, och när man dessutom, som jag, försöker trycka tillbaks symptomen, så kan det bli ännu mer märkligt. "Du är ju så glad och du orkar ju jobba, hur kan du då va sjuk..?"... Jaa, hur kan jag?! Och vad säger det om mig och den som betraktare?!

Mitt tidigare blogginlägg här, om resan till Tjetjenien, är jag fullt medveten om att det kan ge upphov till ganska mycket tolkningar och bryderier.. Nej, jag skall inte åka till Tjetjenien. Inga planer på det, nej.. Vad det gäller den saken så vet nog mina närmaste vänner exakt vad den resebeskrivningen handlar om. Men eftersom jag är en kommunikationsnörd så väljer jag att vara mycket ickekonkret och berätta den med så mycket metaforer som möjligt och ge upphov till full tolkningsfrihet. Helt medveten om att det kan bli funderingar...

För att sy ihop dagens fundering.. Vänner, ute där.. Kan vi inte komma överens om att vi åtminstone försöker att lyssna in och höra på vad våra vänner säger, utan att övertolka med alltför mycket egna värderingar.. Och framför allt, kan vi kanske hålla våra tolkningar för oss själva i alla fall.. Ge dina vänner tiden och hör, lyssna, se, läs, KÄNN på helheten i det de förmedlar till dig, inte bara 2-3 ord... Det kan bli så fel...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar